Biscaya

BISCAYA 980706-08

980706 Biscaya
Det blåser lite men alltför lite och från fel håll för att sätta segel. Det blir motortugg, ingen sol, lite regn men Gunilla och Tord ser delfiner igen på deras eftermiddagsvakt. Det klarnar upp mot kvällen. Middag i djuptallrik på kall Cassler, majs och ärtor. Anders och Ulla har första kvällsvakten 20-23. Gunilla och Tord går på kl 23-02.00. Det är kolmörkt , inga ljus syns, inte en enda båt. Det enda skenet kommer från kompassen i sittbrunnen och så våra egna lanternor förståss.Ulla och Anders går på kl 02.00 och kl 3 på natten sätter de segel och stänger motorn. En någorlund hygglig vind har kommit. Det gör att Gunilla och Tord vaknar utan motorbuller. Skönt!
980707
Biscaya fortsätter att visa sig från sin allra bästa sida med hygglig vind och inte alls farliga vågor. Vi kan segla hela dagen ända till 9-tiden på kvällen. Och delfiner som vanligt i ett par omgångar, alltid lika fascinerande. Tord:s 62-årsdag firas med en liten whisky, Pasta Tricolor med tomat-baconsås och rödvin.Fast han får laga maten själv och den blev inte så tokig för att vara lagad med en hand. Ute på havet lagar man alltid mat med en hand, den andra håller man i sig med. Dagen och natten går vidare, motor således från kvällen och lika båtfritt på natten, inga ljus syns. På morgonen vid 5-tiden tar trötthet och sjögången i kombination ut sin rätt och Ulla blir sjösjuk.
980708
Ullas sjösjuka är ej av den värre sorten men hon tillbringar större delen av dagen liggande i sittbrunnen, trött och ingen aptit. Resten av besättningen äter lunchmiddag eller middagsluncheller tidig middag vad det nu var, (Gunilla och hennes man hade en livlig och ibland upphetsad diskussion om det rätta namnet på en måltid av det slaget.)på resterna från gårdagen. Ulla sover men kvicknar till vid 19-tiden och dricker the och äter en smörgås. Den största orsaken till sjösjukan var naturligtvis trötthet och framförallt brist på sömn. Det är inte lätt att att somna in på befallning och sova i tretimmars pass om man ingen vana har på detta. Vi hade ju bara haft en vaktindelning och nattsegling tidigare nämligen genom Gibraltar Strait och dels var vi en mer i besättningen då och dels var det så dramatiskt att ingen vågade bli trött och så var det bara ett och ett halvt dygn. Tord fick oxå en släng av någonting vid ett tillfälle, blev dock ej illamående utan fast mer svimfärdig och darrade i hela kroppen. Men även han kvicknade fort till efter ett par timmars vila i sittbrunnen med huvudet i hustruns knä. Minns ej om det var i Straitet(som vi veteraner kallar det)eller om det var i början på Portugals västkust.Delfiner i mängder hälsar på igen och den här gången är de av en större sort, jättestora som gör riktiga volter i luften och så en liten unge som inte riktigt lärt sig konsten att hoppa och dyka graciöst utan gör ett par riktiga magplask. Nattvakterna börjar igen kl 20.00 och Anders och Ulla får uppleva en liten men dock solnedgång över Biscaya och dessutom månsken. Vid vaktbytet kl 02.00 siktar vi fyren från Ile d`Oussant långt i fjärran. Det är dit vi skall.A propos månsken så kanske den utomstående läsaren undrar varför vi bytte fruar på natten. Det har en lika naturlig som lite tråkig förklaring. Anders och Gunilla är segelkunniga och vana båtfarare medan Ulla och Tord är ickeseglare och Tord dessutom allmänt opålitlig med fyrar, sjömärken (kvastar) och sjökort.
980709
Anders och Ulla navigerar mot Ile d´Oussant i mörkret. En liten ö utanför Brest och således Frankrikes allra västligaste utpost. Vi ankrar på norra sidan av ön i en vik som oxå är hamn för alla fiskebåtar och oxå turisttrafiken från Brest och fastlandet.
DEN MODIGA BESÄTTNING